Den ekonomiska föreningen Street business och ”tankesmedjan” Street minds har varit verksamma i snart ett år. Med hjälp av ideella krafter med bred kompetens och medel från Allmänna arvsfonden stödjer vi socialt utsatta personer.
De huvudsakliga målgrupperna är personer med missbruksproblematik, psykiska funktionsnedsättningar och EU-migranter. Människors och gruppers behov för att nå bättre livssituation skiljer sig kraftigt. Vi jobbar utifrån den enskilda personens förutsättningar och möjligheter men alltid med målet att människor ska kunna röra sig mot en bättre livssituation oftast via en högre grad av självförsörjning och egenmakt.
I arbetet har vi funnit en del systematiska utmaningar eller systemfel som försvårar för våra målgrupper att antingen bryta eller förbättra sin situation. Vi har delat in utmaningarna i de övergripande kategorierna boende och socialtjänst, arbetsmarknad och entreprenörskap samt vård och missbruk. Med utgångspunkt tagen i vår inventering har vi prioriterat två sociopolitiska frågor vi särskilt vill lyfta och som föreningarna bakom kan bistå med utveckling inom.
Utmaning 1
Det händer idag att hemlösa med ett mindre droganvändande blir hänvisade att bo på vandrarhem istället för på akutboende. Också här möter vi människor som börjar missbruka mer, för att säkra en plats på akutboende eller stödboende, eftersom de känner sig utpekade på vandrarhem – en man uttryckte känslan som att vara en ensam gammal tandlös gubbe omgiven av duktiga utbytesstudenter.
Förslag på lösning
Det skulle behövas mer av Self help housing i Sverige, boenden där människor i utanförskap renoverar och underhåller bostäder åt sig själva – utifrån en högre grad av egenmakt. I England görs detta ofta av sociala kooperativ. Self help housing har blivit en rörelse runt om i England. Stockholms stad rår idag om flera tomma boenden där detta kunde provas, exempelvis Triaden i Hagsätra.
Detta kunde provas i projekt- eller testform redan under 2020/2021.
Prejudikat/förebild
Det sociala arbetskooperativet Basta i Nykvarn. Upplägget är att låta avgiftade narkomaner driva ett vandrarhem i en av staden ägda men just nu inte använda fastigheter. Basta firade nyligen 20 årsjubileum.
Utmaning 2
Det finns negativa incitament till att börja arbeta. ”Soc tar tre fjärdedelar av lönen om jag börjar jobba. Och sen kommer fogden.” Har du sjukersättning riskerar du att bli av med den, klassas med ”arbetsförmåga”. Bor du på ett boende och börjar arbeta får du inte bo kvar utan får istället bekosta en egen plats på vandrarhem eller liknande.
Förslag på lösning
Det behövs utvecklas bättre incitament för att vilja arbeta – även för de mest utsatta grupperna.
Samtidigt förstår alla att problem uppstår om vissa grupper får behålla hela försörjningsstödet trots att man arbetar. Men ändå, för de mest utsatta grupperna kan ”marginaleffekten” av att börja arbeta bli att endast 25 procent av inkomsten – eller mindre får behållas. Här kan vi se flera vägar att utforska.
- En undantagslista för företag/föreningar med samhällsnytta.
- Bättre likabehandling för företag med samhällsnytta. Det är inte rimligt att undantag för gåvor endast görs för Situation Stockholms försäljare.
- Liksom på kulturområdet kunde provision med bonussystem utvecklas för människor som sakta närmar sig arbetsmarknaden efter ett långvarigt utanförskap.
- Flera kommuner har låtit människor behålla försörjningsstödet under ett halvår eller ett år i samband med att de startar eget företag. På ett liknande sätt skulle det gå att utveckla bättre förutsättningar för lönearbete åt människor i dessa typer av utanförskap.
Kort sagt måste det hela tiden finnas tydliga och bra morötter för viljan till arbete och för ambitionen att lämna det vi kallar utanförskap – missbruk, hemlöshet och arbetslöshet.
Prejudikat/förebild
Om du säljer tidningen ”Situation Stockholm” är du undantagen från reglerna om att ersättningen minskas med inkomst. Samma typ av upplägg borde inte vara exklusivt för en specifik organisation utan borde appliceras på alla organisationer som uppnår en särskild kvalité och arbetar för rehabilitering.
Andra stora utmaningar, men som vi inte väljer att prioritera
Nedan följer en lista på de utmaningar vi träffat på under vårt inventeringsarbete.
Boende och socialtjänst
Utmaning
Det finns också andra negativa incitament till att alltför snabbt bli drogfri. Det handlar inte bara om att inte få plats på akutboende. Det handlar också om att inte få tillgång till socialförvaltningens bostadstrappa – träningsboende, stödboende etc. Eller möjligheten att få ”Bostad först”. Vi har mött människor som säger sig kunna bli drogfria på egen hand. ”Men det är inget jag strävar efter just nu, för då blir jag av med allt.” Enda chansen är att följa socialförvaltningens plan för långsam och gradvis drogfrihet.
Förslag på lösning
En utredning borde tillsättas för att få bukt med alla negativa incitament – nykterhet borde alltid premieras och ses som det mest eftersträvansvärda. Återigen, kategoriseringarna av nykter/vilja till nykterhet/drogfrihet borde vara mindre stela.
Utmaning
Vi märker en orimligt stor skillnad mellan olika stadsdelsnämnder i tolkningen av TÖG och möjligheten att få hjälp med andra boendelösningar.
Förslag på lösning
Det borde i konsekvens med likabehandlingsprinciper finnas en kommunal gemensam bottom-line.
Vi ser nu att Stockholms stad nyligen tagit tag i denna fråga, i samband med Rambolls översyn av TÖG.
För den som hamnat i obefintlighetsregistret är det ont om välfärd i Sverige.
Utmaning
Många missbrukare och hemlösa är ”utan känd hemvist” och har ibland varit det så länge att de hamnat i Skatteverkets obefintlighetsregister.
För den som hamnat i obefintlighetsregistret är det ont om välfärd i Sverige. Det går inte att få kommunalt försörjningsstöd och på vårdcentralen hålls dörren stängd.
För en människa utan hemvist väntar en lång och mödosam väg tillbaka till samhället med intyganden och tillhörighetsutredningar. Denna långa väg tillbaka innebär stora svårigheter och lidanden för de drabbade. Många ”obefintliga” har psykiska funktionshinder, och orkar helt enkelt inte med att arbeta sig in i samhället igen. De anpassar sig till ett skuggsamhälle utanför myndigheterna. De uppsöker ideella organisationer för ett mål mat istället för kommuner – där de inte längre är välkomna. Obefintligheten förstärker och försvårar deras utanförskap.
Förslag på lösning
Många av människorna ”utan känd hemvist” är i verkligheten inte alls okända eller försvunna. Hos soppköken är de ofta väl kända, rentav dagliga gäster kanske sedan flera år tillbaka.
Om Skatteverket gästade soppkök, frukostutlämningar och volontärkaféer skulle många svåra öden kanske inte botas men åtminstone lindras. Människor skulle slippa hamna i den svåra utförsbacke som det innebär att tillhöra obefintlighetsregistret. Några av de mest utsatta kunde få ta del av offentliga samhällets välfärd.
Arbetsmarknad och entreprenörskap
Utmaningar
Arbetsförmedlingens nedrustning gör att människor från det hårda livet som vill börja arbeta hamnar under kommunal sysselsättning istället för att få sin arbetsförmåga utredd. Vare sig AF eller kommunen verkar ha tid att göra sådana utredningar. Många har haft kvalificerade arbeten och utbildningar innan livet brakade samman. Nu upplever de förnedring av att bara erbjudas praktikplats på en kommunal loppis, ihop med människor som har kognitiva funktionshinder, downs syndrom etc. Vi har mött flera som påtalat detta.
Förslag på lösning
Det behövs utrymme både för kreativt entreprenörsskap och för hjälp ut och kartläggning av tidigare yrkeskunskaper för människor som idag hänvisas till praktikplatser/sysselsättningsplatser. Om dessa människors kompetens och vilja neglegeras – ökar bara känslan av hopplöshet.
Utmaning
Det saknas ofta sysselsättning i anslutning till stadens boenden för missbrukare och hemlösa, vilket leder till tristess och återfall. Å andra sidan är många rädda för att börja arbeta av tidigare nämnda skäl. Men ändå, det är alldeles tydligt att bristen på sysselsättning leder till återfall. Människor blir helt enkelt rastlösa av att inte ha något att göra.
Förslag på lösning
Större kraft behöver läggas på olika former av av arbete för dessa utsatta grupper. Det finns goda möjligheter att söka projektmedel för utveckling av arbete/sysselsättning. Arvsfonden har idag ytterst få projekt runt gruppen aktiva missbrukare.
Återigen, kommunen borde utfärda någon form av tidsbegränsad möjlighet för en avgränsad grupp att behålla sin mest grundläggande sociala trygghet när man parallellt försöker bygga upp en sidoinkomst.
Något av stadens stöd- eller akutboenden borde prova en högre grad av självförvaltning så att det alltid finns sysselsättning runt själva boendet – med inspiration från italienska sociala boendekooperativ som exempelvis San Patrignano i Rimini.
Vård och missbruk
Utmaning
Vi möter många människor som bollas mellan kommun och landsting – ”ligger du under psyk eller under missbruk?” De flesta människor med aktivt missbruk är nog att rubricera som självmedicinerare, med ett i grunden dåligt psykiskt mående. Idag blir de offer för stuprörskulturer. Missbruk hänvisar till psyk och tvärtom.
Förslag på lösning
Det är idag bara ett fåtal människor vi möter som får hjälp av personliga ombud. Deras roll kunde uppgraderas, så att fler kan få hjälp med navigeringen mellan samhällets stuprörskulturer.